Jag blev inte hjälpt av en ny sorts antidepressiva.

De krockar med den andra sorten jag tar vilket vi visste men jag ville chansa.
Jag har redan fått samtalskontakt och utnyttjat de samtalen som jag fick.

Så nu är har jag fått remiss till öppenpsyk.

Jag mår sämre än någonsin... Jag fortsätter att upprepa den meningen... Det måste ju innebära att det fortfarande lyckas bli sämre.

Jag har ingen livsglädje.

Hade man haft ett snabbt val att trycka på en knapp eller inte så hade jag tryckt.

Jag hade valt att inte längre finnas i denna värld. Men det innebär inte att jag är självmordsbenägen.

För det är jag inte. Det är bara så att jag inte vill leva.

Eftersom det inte finns någon knapp så finns jag kvar här och försöker ta dag för dag.

Igår var en hemsk hemsk dag. Inget jag vill gå in på nu.

Men jag grät, kände mig värdelös och fruktansvärt dåligt behandlad.

Jag ville sluta må dåligt så jag valde mellan att ta tabletter så jag somnade (observera att ingen överdosering eller liknande planerades utan bara ta en tablett som jag vet att jag blir trött och somnar av) eller dricka alkohol. Jag dricker i princip aldrig alkohol. Men igår, för första gången i mitt liv shotade jag och blev berusad på egen hand.

Jag kan förstå folk som missbrukar alkohol. För jag blev lite avtrubbad och lugnade ner mig.

Snackade med några vänner på messenger och sedan var allt bra.

Jag blir ju oförskämt pigg, och törstig av alkohol. Så antalet gånger jag vaknade inatt, gick upp och kissade samt halsade ett glas dricka var många :P Det åskade hela natten med så jag vaknade många gånger och bara njlt. jag älskar ljudet av åska. Nu när jag sitter här och skriver så åskar det också. så mysigt.

Såhär dagen efter så förstår jag  såklart att det inte var bra att dricka alkohol. Det är inget jag kommer att ta till i första hand igen. Men det hjälpte mig igenom en jobbig kväll och idag är det som att gårdagen knappt hänt.

Det bekommer mig inte. Så, ja det var inte bra, men det är gjort och det funkade...

Att inte ha en psykolog att prata med har gjort att jag mår mycket sämre. och denna blogg blir mitt sätt att ventilera, reflektera och bara få orden att lämna kroppen. <3